3-D Secure

3-D Secure (även 3D Secure, 3D Secure 1.0, 3D Secure 2.0, 3DS) är ett säkerhetssteg för e-handelsköp med kort. När en kund går igenom 3D Secure förflyttats ansvaret från handlaren till den kortutgivande banken. Utvecklades ursprungligen under hösten 1999 av Celo Communications AB (senare Gemplus, Gemalto och nu Thales Group) för Visa Inc. https://en.wikipedia.org/wiki/Visa_Inc. i ett projekt kallat "p42" ("p" från Pole vault (stavhopp) då projektet var en stor utmaning och "42" som svaret från boken Liftarens guide till galaxen). En ny uppdaterad version utvecklades av Gemplus mellan 2000 och 2001.[källa behövs] 3-D Secure är ett XML- baserat protokoll som ursprungligen utvecklats av Arcot Systems (nu CA Technologies ). Det användes första gången av Visa för att förbättra säkerheten för Internetbetalningar och erbjuds kunder under namnet Verified by Visa. Tjänster baserade på protokollet har också antagits av Mastercard som Mastercard SecureCode, och av JCB International som J / Secure. American Express lade till 3-D Secure på utvalda marknader den 8 november 2010 som American Express SafeKey, och fortsätter utrullningen på ytterligare marknader. Den första versionen av 3D Secure har visat sig he flera brister när det kommer till säkerhet och användarvänlighet. I samband med Andra betaltjänstdirektivet (PSD2) har kortnätverkens beslutsorgan EMVCo släppt ett nytt protokoll som kallas för 3D Secure 2.0. Den nya versionen är bättre anpassad för mobil handel och standardiserar alternativen för hur kunden ska legitimera sig. I augusti 2018 genomförde betaltjänstföretaget Adyen den första transaktion som autentiserats med 3D Secure 2.