riksdagsvalet i Sverige 2014

Riksdagsvalet i Sverige 2014 ägde rum söndagen den 14 september 2014, då ledamöter och ersättare av Sveriges riksdag för mandatperioden 2014–2018 valdes. Det var första gången som riksdagsval hölls den andra söndagen i september, i stället för som tidigare på den tredje söndagen i september. Detta skedde eftersom riksdagen för mandatperioden 2010–2014 genomförde en grundlagsreform. Anledningen till denna grundlagsändring är att en ny regering från och med 2014 skulle ha ytterligare en vecka på sig innan statsbudgetpropositionen ska ha lämnats till riksdagen. Ytterligare en förändring som skedde var att personvalsspärren hade sänkts från 8 procent till 5 procent. Det var också första gången sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen (EU) 1995 som val till Sveriges riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige hölls samma år som val till Europaparlamentet. Det hände också 1979 och 1994, men då var Sverige inte med i EU. I riksdagsvalet 2014 var 7 330 432 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 85,81 procent, en uppgång med 1,24 procentenheter från 2010 års val. Totalt 2 672 615 personer förtidsröstade.Totalt 5 901 personer kandiderade, varav 7 ej var svenska medborgare och kunde därmed inte bli invalda till riksdagen.31 partier med valsedlar ställde upp i valet i alla valkretsar. Ett parti hade dock bara valsedlar i en valkrets. Av de giltiga partirösterna och personrösterna var det 24,58 procent av dem som partiröstade som också personröstade i riksdagsvalet 2014. Valresultatet 2014 ledde till en förändring i riksdagen där Alliansen fick färre mandat och röster än det rödgröna blocket Socialdemokraterna–Vänsterpartiet–Miljöpartiet. Det var den längsta perioden med en sammanhängande borgerlig regering, åtta år och två mandatperioder, sedan den allmänna rösträtten infördes i andrakammarvalet 1921. Sverigedemokraterna blev tredje största parti och Feministiskt initiativ lyckades inte komma in i riksdagen, men gjorde sitt bästa val. Det mest framgångsrika parti som aldrig vunnit några mandat i ett riksdagsval/andrakammarval blev Feministiskt initiativ efter riksdagsvalet 2014 efter att partiet fick 3,12 procent av rösterna. Inget av blocken fick majoritet. Riksdagen valde efter valet Stefan Löfven som statsminister med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som regeringspartier, vilka endast hade 39 procent av mandaten. Det borgerliga blocket (M, C, FP och KD), även kallat Alliansen, gjorde sitt dittills sämsta riksdagsval med 39,3 procent av rösterna. Sverigedemokraterna gjorde sitt dittills bästa riksdagsval med 12,86 procent av rösterna. Sverigedemokraterna slog nytt rekord i med att partiet har ökat 7 val i rad procentuellt i riksdagsvalet, borträknat första valet som partiet ställde upp i riksdagsvalet 1988. Sverigedemokraterna slog sitt tidigare rekord på ökning i 6 val i rad procentuellt, procentenheter eller antal röster i riksdagsvalet. Valet följdes av en regeringskris som var den första i Sverige sedan 1990.