Action Comics

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database . Action Comics är en amerikansk serietidning som har givits ut sedan 1938. Från början var den en antologitidning , och det var i dess allra första nummer som Stålmannen först såg dagens ljus. Action Comics lanserades som kompanjontidning till den redan etablerade Detective Comics , men istället för en rad serier om heroiska detektiver, så innehöll Action Comics olika serier om äventyrshjältar . Ungefär hälften i färg, hälften i svartvitt. De första 13 sidorna (plus omslaget) upptogs av den nya superhjälten "Superman", "Stålmannen ". På denna tid angavs DC:s ursprungliga företagsnamn, Detective Comics, Inc. som utgivare. Redaktör var Vincent A. Sullivan") . Jerry Siegel och Joe Shuster hade från början skapat "Superman" som en skurk, som använde sina krafter för att skapa kaos bland människorna,[[1]]( men gjorde sedan om figuren så att han använde sina krafter för goda saker. De hade från början gjort serien som en dagsstripp , men hade inte lyckats sälja den. De hade gjort andra serier för National Allied Publications och när förlaget planderade att starta Action Comics , omarbetade de serien till att passa serietidningsformatet och lyckades få den publicerad i det första numret.[[2]]( Det första numret av Action Comics och den därigenom första publiceringen av "Stålmannen" har i efterhand kommit att räknas som starten på den period i amerikansk serieutgivning som har kallats Golden Age ("guldåldern")[[3]]( Stålmannen kom att utvecklas som figur under de första åren i Action Comics , han hade från början inte alla de superkrafter som har kommit att förknippas med honom senare. Flygförmågan visades första gången i 13 (juni 1939).[[4]]( Röntgensyn använde han för första gången i 18 (november 1939)[[5]]( och teleskopsyn och superblåst i 20 (januari 1940).[[6]]( Stålmannens kärleksintresse Lois Lane fanns med redan i det första numret av Action Comics , men andra återkommande bifigurer introducerades i serien vartefter. Lex Luthor , superskurken som så småningom skulle ta rollen som Stålmannens ärkefiende , var med för första gången i 23 (april 1940).[[7]]( Den ursprunglige Toyman (Leksaksmannen, en annan återkommande skurk) skapades av författaren Don Cameron") och tecknaren Ed Dobrotka") i 64 (september 1943).[[8]]( Under 1950- och 1960-talen var Mort Weisinger redaktör för Action Comics . "Stålmannen" var tidningens förstaserie och serien utvecklades med nya återkommande företeelser, såsom Stålmannens Fortress of Solitude i Arktis i 241 (juni 1958) och superskurken Brainiac i numret därefter. Förlaget ville inte höja priset på tidningen från det ursprungliga 10 cent, varför den på grund av inflationen i stället fick färre sidor. Vid sidan om "Stålmannen" publicerades serierna "Congo Bill " och "Tommy Tomorrow ". "Congo Bill" gjordes 1959 om till serien "Congorilla " i en berättelse av författaren Robert Bernstein och tecknaren Howard Sherman som publicerades i 248. Stålmannens kusin Stålflickan uppträdde för första gången i en serie av Otto Binder och Al Plastino i 252 (maj 1959). Stålflickan antog den hemliga identiteten "Linda Lee" och bodde på barnhemmet Midvale Orphanage. Hon gick med i Rymdens hjältar i berättelsen "Supergirl's Three Super Girl-Friends!" skriven av Jerry Siegel och tecknad av Jim Mooney , som publicerades i 276. Stålflickan fungerade som Stålmannens hemliga vapen i tre år, tills hennes existens i den fiktiva verkligheten avslöjades i Action Comics 285, också det i en berättelse av Jerry Siegel och Jim Mooney.[[9]]( Bizarro World") fanns med för första gången i Stålmannen-berättelsen "The World of Bizarros!" i 262 (april 1960), som skrevs av Otto Binder och tecknades av Wayne Boring . Seriehistorikern Les Daniels anser, att tecknaren Curt Swan blev den definierande tecknaren för Stålmannen i början av 1960-talet, när figuren fick ett nytt utseende som ersatte Wayne Borings version.[[10]]( Mort Weisinger gick i pension från DC 197