Augusta Tonning

Augusta Tonning var en färgstark kvinna som gjorde mycket för den kvinnliga rösträtten för 100 år sedan. En stor del av sitt liv bodde hon i Ronneby; i Härstorp, inne i stan och senare i Bökevik. Augusta föddes den 14 aug. 1857 i Lund. Hennes pappa var läroverksadjunkt men i början av 1860-talet fick han en tjänst som kyrkoherde i Tomarp nära Trelleborg, och familjen flyttade dit. Augusta var alldeles säkert en radikal flicka och kvinna. I tidskriften Idun (1907) står att läsa vad hennes morbror Calle skriver om henne till hennes 19-årsdag: ” Såg du henne uti sadeln fäst som en sköldmö ifrån fordomtima glädtigt tumla om sin ystra häst styrd af betsel eller blott af grimma, ifrån dina läppar säkert ljöd: denna ranka ej behöfver stöd.” Texten antyder att Augusta var en självständig person som visste vad hon ville! 1879 vigdes Augusta Grönvall och Pär Tonning. Han hade blivit föreståndare för Fornbys folkhögskola i Dalarna, och de nygifta flyttade dit. Augusta jobbade som lärarinna vid skolan. Snabbt blev det tyvärr problem. Så här skriver Sigrid Kruse i Iduna 1907: ” De unga makarna hade alla intressen gemensamma, och hennes frisinnade och socialt intresserade man hade i henne en vaken och uppmärksam lärjunge. Det var genom honom, som hon, som förut lefvat så skyddad och obekymrad i barndomshemmet, fick lära mera om världen och erhöll de intressen och den frigjorda lifssyn, som sedan alltid utmärkt henne. Den orädde folkhögskoleföreståndaren hade emellertid skaffat sig mäktiga ovänner och tog afsked från sin befattning 1885 samt köpte egendomen Hästberg i närheten af Falun, där makarna någon tid ägnade sig åt enskild flickskoleverksamhet, men måste sluta därmed till följd af mannens tilltagande sjuklighet. Nu kommo svåra år för fru Augusta, som ensam måste uppehålla huset, då hennes man var ur stånd satt att arbeta, och nu visade det sig också bäst af hvad virke hon var. Hon skötte egendomen och var ej rädd att taga itu med hvilket arbete som helst. En af hennes vänner har berättat för mig, att då hon första gången råkade henne, gick hon och plöjde, och själf körde hon ofta timmerlassen genom Falu stad, obekymrad om hvad småstadspubliken bakom reflexionsspeglarna sade om hennes ”okvinnlighet”. Hon köpte skog, gjorde affärer – fann utvägar, där det ej såg ut att vara några, och gick oförfärad sin väg rakt fram. ” 1895 dog Per och 1898 flyttade Augusta till Blekinge, där hon arrenderade gården Härstorp strax utanför Ronneby. I Ronneby bodde hennes bror med familj, det var säkert därför hon flyttade just hit. Augustra försörjde sig genom att driva en handelsträdgård och ett litet jordbruk där hon hade både häst och kor. Hon körde själv med häst och vagn till torget eller till Ronneby Brunn och sålde sånt som hon producerat på gården. Redan som ung hade Augusta intresserat sig för kvinnofrågan och rätten för kvinnor att rösta. 1903 blev hon ordförande i en lokalavdelning för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Ronneby och under sina år som aktiv var hon med och bildade åtskilliga rösträttsföreningar. 1919 beslutades det att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor när det gällde val till andra kammaren i riksdagen. År 1921 genomfördes det första valet när kvinnor och män tillsammans kunde gå till valurnorna. Jag skulle gärna kika in på festen som Augusta säkert hade samma kväll som hon gick och röstade för första gången. Vilken känsla, årtiondens kamp och hårt arbete hade gett resultat! Vill du läsa mera om Augusta och andra kvinnor i Blekinge som var samtida med henne? De finns i min bok – Sigrid, Augusta, Anna och de andra… – Mer info finns här: Illustrationer: Ett rösträttsvykort med Augusta Tonnings porträtt. Två foton från Bökevik, ångbåtsbryggan och Villa Solvik (2017).