skovelhjulsgrävmaskin

Skovelhjulsgrävmaskin är en anläggningsmaskin för gruvdrift i dagbrott. Olika storlekar förekommer men de flesta av denna maskintyp är väldigt stora. Den allra största är Schaufelradbagger 293 från 1995 som väger 14 200 ton, är 225 meter lång, 96 meter hög och kan gräva 240 000 m³ per dag. Maskinen finns i dagbrottet utanför Köln i Tyskland. Karakteristiskt för skovelhjulsgrävmaskiner är dess höga och konstanta grävhastighet. Dessa egenskaper gör dem utmärkta till att försörja exempelvis kolkraftverk med kol när denna finns lättbruten i horisontella lager i lös berggrund. Typen har inte förekommit i Sverige. Dock har varianter av paternostergrävmaskiner, som också kan ge ett konstant flöde av massor, förekommit. Brytningen i dagbrotten sker med flera skovelhjulsgrävmaskiner som rör sig fram och tillbaka på flera olika brytningsnivåer. Varje maskin är ansluten till ett transportband som kontinuerligt för bort brytningsmassor till en central uppsamlings och utbytesplats. Här sorteras brytningsmassorna upp i brännbart kol - som går till kraftverket - eller schaktmassor som skickas tillbaka till en annan del av brottet som återfylls. återfyllningen sker i princip på spegelvänt sätt mot brytningen. Massorna skickas via transportband ut till en så kallad absetzer. En absetzer är ungefär lika stor som en skovelhjulsgrävmaskin, men saknar skovelhjul och har till uppgift att sprida ut massorna och har därför enbart transportband upphängd i en arm.