Erteböllekulturen

Erteböllekulturen, arkeologiskt begrepp för den jägar- och samlarbefolkning som bredde ut sig i södra Skandinaviens kustlandskap och kring sjöar ungefär 5200-4000 f.Kr. Kulturgruppen har fått sitt namn efter en kökkenmödding (en anhopning av matavfall av ostronskal) i nordnordvästra Jylland. Dessa avfallshögar kan vara upp 150 meter långa och 30 meter breda. En hjort innehåller lika många kalorier som 5 000 ostron (en hjort 50 kg kött; 5 000 ostron x 10 g vävnad = 50 000 g = 50 kg) och det är därför inte förvånande att skalhögarna blir mycket stora då ostron och musslor är ett viktigt inslag i kosten. Skalhögarna på Jylland visar på den rika resurs som kusten kommit att bli i takt med klimatförändringarna efter istiden. Samtidigt har nya näringsgrenar börjat uppträda längre söderut, brukandet av jorden (den så kallade neolitiseringen). Detta kan man spåra i de fynd som gjorts på boplatslokalerna, då i form av keramik och slipade bergartsyxor. Fynden av bergartsyxorna har gjort bl.a. i Vik på Österlen och vid Ivetofta i Bromölla i Skåne.