Sången om Fjölsvinn

Sången om Fjölsvinn (Fjölsvinnsmál) är sannolikt det yngsta av den poetiska Eddans kväden, med en trolig tillkomsttid under sent 1200-tal. Dikten finns inte i någon medeltida handskrift, men har bevarats i bristfälliga pappersavskrifter av Codex Regius från 1600-talet eller senare. Diktens början saknas. I sitt nuvarande skick består dikten av femtio strofer på ljóðaháttr, vari skildras hur den unge Svipdag på sin friarfärd till gudinnan Menglöd kommer fram till hennes borg och där hamnar i ordväxling med borgens väktare, jätten Fjölsvinn. Fjölsvinnsmál avslutar den berättelse som påbörjades i eddadikten Grógaldr (Groas trollsång). Det betyder inte att dessa båda dikter har haft samme författare, men de bygger båda på samma myt, vilket Sophus Bugge och Svend Grundtvig övertygande har visat. Bugge gav därför de två dikterna det gemensamma namnet Svipdagsmál.