grundtvigianism

Grundtvigianism är en dansk religiös och politisk livsåskådning och folkrörelse, grundad av den danske prästen, teologen, översättaren, politikern, folkbildaren och författaren N.F.S. Grundtvig, (1783-1872). Politiskt verksam c:a 1810-1872. Grundtvig brukar vid sidan av Sören Kierkegaard föras fram som en av de stora danska tänkarna under 1800-talet. Grundtvigianismen påverkade starkt det danska 1800-talet på flera genomgripande sätt, och har konsekvenser för danskt samhällsliv än idag. Grundtvigianismen är en viktig nyckel för att kunna förstå danskt historiskt och nutida samhällsliv, och dess betydelse är lätt att underskatta eller förbise för utomstående. Rörelsens huvudsats är "Människa först, kristen sedan", en för tiden mycket kontroversiell tes, som innebär att de mänskliga behoven är viktigare och högre prioriterade än kristendomens krav, samtidigt som livet bör inspireras av kristna hållningar. Därmed intar grundtvigianismen både en kristendomskritisk hållning, och en kristendomsinspirerad hållning. Grundtvigianismen har haft mycket stort inflytande över danskt politiskt liv, samhällsliv och andligt liv, på ett sätt som inte har motsvarigheter i de andra nordiska länderna. Grundtvig utformade sina teser under hela sitt liv, och grundtvigianismen påverkade den nya grundlag, Danmarks rikes grundlag som Danmark lagfäste 1849, genom att han satt med i Den Grundlovgivende Rigsforsamling, alltså den församling som utformade grundlagen på 1840-talet. N.F.S. Grundtvig satt därefter i Folketinget i 1849-1858.