Helgolandsfälla

Helgolandsfälla är en anordning för att fånga fåglar för ringmärkning eller andra ornitologiska studier. En Helgolandsfälla består av en stor nätstrut som fungerar som en ryssja i vilken fåglarna drivs eller själva flyger in. Namnet härstammar från den tyska ön Helgoland där denna typ av fälla först utvecklades 1919-1920 av Hugo Weigold. Helgolandsfällor varierar i storlek från små till mycket stora, till exempel finns det fällor som kan vara 10 meter höga, 30 meter breda och uppemot 40 meter långa. Det finns många fördelar med denna fångstmetod, bland annat anses den vara skonsammare mot fåglarna och insamlingen kan bli mer effektiv än vid fångst i slöjnät.