Lidskjalf

Lidskjalf eller Lidskälv (även Hlidskjalf), var i nordisk mytologi guden Odens högsäte i Valhall, varifrån han kunde överblicka alla världar och se vad som händer. Lidskjalf användes ibland av andra gudar. Frej upptäckte därifrån Gerd och blev våldsamt förälskad i henne. Emellertid omnämns inte Lidskjalv i någon av Eddadikterna utom i prosainledningarna. I första delen av Snorres Edda beskrivs den så här: "Där (i Asgård) fanns ett ställe som heter Hlidskjalv, och när Oden satte sig i högsätet såg han ut över alla världar. Han såg vad varje människa tog sig för och han förstod varje sak han såg." Namnet kommer av fornnordiska hlidskjálfr, vilket också kan skrivas som Lidskälv på svenska. Det första ledet, hlid, motsvaras av svenska lid som betyder 'bergssluttning'. Det andra ledet är mer osäkert men kan vara skjálfr i betydelsen 'säte/högsäte'.[källa behövs] En annan tolkning utgår från att hlid skulle betyda "öppning" och det svårtolkade skjálf skulle vara besläktat med "scaffolding" i betydelsen "podium". Det finns dock inte någon helt tydlig etymologi av själva ordet, även om Hlidskalvs funktion som utsiktsplats är uppenbar av sammanhanget.