Internet Protocol

Internet Protocol, på svenska i allmänhet IP-protokollet (mer sällan internetprotokollet), är det kommunikationsprotokoll (det vill säga den standard eller regelsamling för datakommunikation) som används för all överföring av information i datornätverket internet. IP-protokollet används även i intranät (i bemärkelsen privat datornätverk som också använder internetteknologi). Protokollet föreskriver att varje värddator (varje dator ansluten till internet) ska ha en IP-adress, med vars hjälp routrar kan vidareförmedla information mellan olika fysiska nätverk så att informationen levereras till rätt mottagardator. IP-protokollet möjliggör att routrar kan koppla samman många fysiska nätverk (exempelvis flera olika Ethernet, trådlösa nätverk och punkt-till-punkt-förbindelser) till ett logiskt mellannätverk, internet. Protokollet föreskriver att data som ska överföras ska vara uppdelat i datapaket kallade IP-paket eller IP-. Varje sådant paket har ett pakethuvud, vilket kan liknas vid ett brevhuvud eller en etikett, och som bland annat innehåller avsändardatorns och mottagardatorns IP-adresser. Den vanligaste varianten är internet protocol version 4, som specificerades år 1981 i ett dokument kallat RFC791 (en Request for Comments). Långsamt har den börjat ersättas av IP version 6, som standardiserades i RFC 2460 år 1998. IP, och TCP, uppfanns ursprungligen av amerikanerna Vint Cerf och Bob Kahn 1974. Deras uppfinning, tillsammans med principen med distribuerade nätverk, som ARPANET, lade grunden till dagens moderna internet.