metamorf bergart

En metamorf bergart även kallad metamorfit bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling - metamorfos. Namnet kommer från de grekiska orden meta och morphe och betyder ändring av form. Om magmatiska, sedimentära eller äldre metamorfa bergarter utsätts för högt tryck, höga temperaturer eller en kombination av dessa så kan en metamorfos ske. Lösningar eller gaser kan också få en bergart att genomgå metamorfos, den kan förändra dess kemiska sammansättning genom att bortföra vissa ämnen och tillföra andra. Ursprungsbergarten kallar man protolit. Metamorfa bergarter har genomgått en omvandling av antingen struktur, textur, mineralsammansättning eller en kombination av dessa under kristallina förhållanden, dvs utan att ursprungsmaterialet har smälts ner. En metamorfos kan ofta upptäckas både kemiskt och utseendemässigt. Metamorfosen en bergart har genomgått kan indelas i en intensitet beroende på den temperatur metamorfosen skett under. Låg metamorfos sker vid temperaturerna 200–320 °C, intermediär vid 320–600 °C och hög metamorfos vid temperaturer över 600 °C. Migmatiter är blandbergarter som ibland räknas till de metamorfa bergarterna ibland räknas de som bergarter som ligger mellan de metamorfa- och de magmatiska bergarterna utan att tillhöra någon av dem. Migmatiterna har genomgått en ultrametamorfos, vilket innebär att helt kristallinska bergarter delvis har smälts, en sådan smältning brukar man kalla en partiell smältning eller anatexis (ordet anatexis kan också användas för en mer fullständig smältning). Bergarter som bildas av en mer fullständig smälta än den som skapar migmatiterna kallas magmatiska bergarter (eftersom bergarter inte kan smälta ner fullständigt är dock även denna smälta alltid partiell). Om ett bergartsnamn inleds med meta- så innebär det att det är en metamorf bergart, exempel på detta är och (långt ifrån alla metamorfa bergarter har dock detta prefix).