File:Fontainebleau_escalier_roi5.jpg · Wikimedia Commons · See Wikimedia Commons
puts
Sign in to saveAlso known as stucco, render
thumb|Stucco plaster [[reliefs, such as this work at the Château de Fontainebleau, were hugely influential in Northern Mannerism. A plaster low-relief decorative frieze is above it.]]
Plaster is a moldable material that hardens into a solid form, commonly used to create decorative architectural elements like reliefs and friezes on buildings. It was particularly important during the Renaissance and Mannerist periods, when skilled artisans used it to produce elaborate ornamental designs that influenced artistic styles across Europe.
AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.
Wikidata facts
- Subclass of
- coating
- Image
- Plaster - Putz in Pompeji.JPG
- Has use
- plasterwork
Show 7 more facts
- Commons category
- Plaster
- has characteristic
- hygroscopy
- ISCO-88 occupation class
- 7123
- on focus list of Wikimedia project
- Wikipedia:Vital articles/Level/4
- revised Hepburn romanization
- Shikkui
- name in kana
- しっくい
- native label
- 漆喰
Sources (2)
via Wikidata · CC0
Article · Svenska
Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta. Putsade fasader är kända sedan medeltiden i Norden och förekommer fortfarande vid nybyggen. Anskaffningskostnaden är relativt hög, men i stället står sig fasaden med normalt underhåll i minst femtio år vilket kan försvara anskaffningskostnaden. Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hållfasthetsklasserna A–E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA