gänga

En gänga är en tredimensionell spiralformad struktur avsedd att transformera en roterande rörelse till en linjär. En invändig gänga (till exempel hos en mutter) är gjord för att passa en utvändig gänga (till exempel på en skruv). Gängor förekommer bland annat på skruvar, muttrar, glödlampor, flaskor och burkar med gängat lock. Vanligtvis är föremål högergängade, det vill säga medurs vridning ger åtdragning. Vänstergängning kan förekomma i särskilda fall, till exempel för att förhindra oavsiktlig urskruvning på roterande maskindelar. Ett annat användningsområde för vänstergänga är vantskruven som består av en vänster- och en högergängad skruv. På motorfordon har det förekommit att fastsättningsbultarna för hjulen varit gängade åt ena hållet för vänsterhjulen, och åt andra hållet för högerhjulen. I vissa tillämpningar har man blandade gängriktningar för att förhindra misstag vid ihopskruvning av olika komponenter, t.ex. vid gassvetsningsanordningar för att hålla isär det som är avsett för acetylen resp syre. I äldre tider fanns ingen fastställd standard för gängriktningen och för skruvar som tillverkades hantverksmässigt, kunde smeden välja gängriktning. I början av 1800-talet gick Joseph Whitworth igenom alla de gängtyper och storlekar som tillverkades av engelska företag och introducerade ett standardiserat gängsystem. År 1841 fick han systemet antaget av det engelska civilingenjörinstitutet. Därefter kunde man sätta igång masstillverkning av skruv och muttrar som passade ihop utan att de behövde komma från samma tillverkare.