Spirou

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database . Le Journal de Spirou , senare Spirou , belgisk veckovis utkommande antologiserietidning utgiven av Dupuis . Tidningen startade 1938 och har haft löpande numrering sedan starten. Den har bytt namn några gånger, men namnet Spirou har alltid ingått som huvudord i titeln. Tidningen innehåller en blandning av längre fortsättningsserier och kortare humorserier i varje nummer. Tidningen grundades i april 1938, som Le journal de Spirou , av den etablerade tidningsförläggaren Jean Dupuis som satte sina unga söner Paul") och Charles Dupuis i ledningen för denna tidning, riktad till en ung publik.[[1]]( Tanken var att konkurrera på den marknad som hade visat sig lönsam för den veckoutgivna franska serietidningen Le Journal de Mickey , som hade Disneyserier , och den i Belgien varje vecka utkommande dagstidningsbilagan Le Petit Vingtième , som innehöll "Tintin ". Serien "Spirou" skapades direkt för tidningen av fransmannen Rob-Vel . Ursprungligen var varje utgåva endast åtta sidor lång, och innehöll, förutom titelserien, framför allt amerikanska serier som "Stålmannen ", men även Fernand Dineurs "Tim och Tommy ", som - precis som titelserien - hade skapats till premiärnumret. I oktober började man också ge ut den nederländskspråkiga editionen Robbedoes för Belgiens flamländska befolkning.[[2]]( Både Spirou och Robbedoes blev populära och utökades snart till 16 sidor per nummer. Dupuis hade på 1920-talet startat veckotidningen Le Moustique , som delvis innehöll skämtteckningar och serier. Le Moustique och Spirou kom under många decennier vara systertidningar med viss överlappning av vilka serier som publicerades. Under andra världskriget, när Tyskland 1940 ockuperade Belgien och norra Frankrike, försvann de amerikanska serierna från tidningen. Spirous skapare Rob-Vel hade inte längre möjlighet att regelbundet skicka serier från Frankrike, varför han lämnade över titelserien till Jijé . Tillsammans med Dineur och Sirius svarade Jijé för merparten av tidningens innehåll under krigsåren. Inte förrän i slutet av kriget drabbades tidningen av resursbrist då papper inte kunde levereras. Åtminstone två medlemmar av ägarfamiljen Dupuis tog aktivt avstånd från den nazistiska ockupationsmakten. Och medlemmarna i tidningens redaktion lät motståndsrörelsen använda tidningens redaktionella spalter till sina kodade meddelanden. Efter kriget kortades titeln till enbart Spirou . Utgivningen återupptogs bara några veckor efter befrielsen från den tyska ockupationen, till en början med ett mindre format än tidigare. Jijé var tidningens huvudförfattare och skapade sidor för flera olika serier varje vecka. Några amerikanska serier kom också tillbaka. Jijé tog tre unga begåvade tecknare under sina vingar; André Franquin , Morris och Will , och lärde upp dem i sin egen studio, dessa fyra tecknare kom att bli kända som la bande à quatre och lade grunden till Marcinelle-skolan döpt efter Spirous redaktions hemort Marcinelle i Charleroi söder om Bryssel - som fick enorm påverkan under årens lopp. Flera nya, ännu relativt okända, serieskapare anlitades under 1946 och 1947: Victor Hubinon , Jean-Michel Charlier och Eddy Paape . I Spirou publicerades snart "Buck Danny " av Hubinon och Charlier och "Lucky Luke " av Morris. Franquin tog redan 1946 över titelserien från Jijé. Med dessa inleddes tidningens guldålder, som sammanföll med det som har kallats de belgiska seriernas guldålder. Huvudkonkurrentserietidningen Tintin "Tintin (serietidning)") , med "Tintin " som huvudserie, startade 1946. Trots en liten hemmamarknad i Belgien, kunde tidningarna lätt säljas även till flera andra länder genom att de var skrivna på franska. Den fransk-belgiska seriemarknaden har alltid varit till fördel för belgarna på detta sätt. Medan Spirou innehöll serier i Marcinelle-stil, innehöll Tintin serier som räknas till ligne claire -stilen. Fram till 70-80-talet låg dessa två veckovis utkommande tidningar i st