Tintin

Tintin baserades till stor del på en av Hergés tidigare skapelser, nämligen scouten Totor – den oförskräckte ledaren för Lämmelpatrullen – som upplevde de mest fantastiska och fantasifulla äventyr. Totors äventyr publicerades mellan 1926 och 1929 i den belgiska månadstidningen Le Boy-scout Belge ("Den belgiske pojkscouten"). Tintin liknar rent av Totor till utseendet, bortsett från att Totor är klädd i scoutuniform. Hergé var anställd som journalist på tidningen Le XXème Siècle ("Det 20:e seklet"), hade blivit tilldelad huvudansvaret för barnbilagan Le Petit Vingtième ("Lilla Tjugonde") och fick i uppdrag att göra en uppbygglig och äventyrlig serie där Belgien framställdes i positiv dager. Hergé ordnade detta genom att skicka huvudpersonen till olika platser runt om i världen, varför yrket som reporter var idealiskt och också var detsamma som Hergés eget, så han kunde bygga på viss egen erfarenhet. Tintin syns dock ytterst sällan faktiskt ägna sig åt journalistyrket genom att skriva någon artikel, se avsnittet om Tintin som journalist nedan. Tintins äventyr blev också något mer realistiska till sin natur än Totors, särskilt med tiden. Namnet Tintin har figuren möjligen lånat från en tidigare belgisk tecknad figur, Tintin-Lutin, som förekom i en bilderbok av Benjamin Rabier och Fred Isly som publicerades 1898 och som också till utseendet kan sägas något likna Hergés figur. Hergé har emellertid själv sagt att han inte kände till denne figur när han skapade sin serie och såg likheterna först när en läsare påpekade dem för honom.[[1]]( [[2]]( En annan förlaga skulle kunna vara "Tintin, le petit Parisien", äventyrsberättelser skrivna 1911-1913 av den franske författaren Marcel Priollet, men inte heller för den teorin finns det något riktigt belägg. En verklig person som har förmodats givit inspiration till figuren Tintin och hans äventyr var den franske journalisten och globetrottern Robert Sexé (1890-1986), som reste på motorcykel genom Sovjetunionen 1926 och rapporterade om det i den franskspråkiga pressen i både Frankrike och Belgien och därefter företog reportageresor till först Kongo och sedan till Förenta staterna – på samma sätt som Tintin gjorde i sina tre första äventyr. Sexés utseende har jämförts med Tintin och en del av teckningarna i "Tintin" skall ha likheter med fotografier från Sexés reportage. Sexé åtföljdes ofta av vännen och mekanikern Mihloux, vars namn uttalas likadant som Milou, namnet på Tintins hund som alltid troget följer med Tintin.[[3]]( [[4]]( En annan person från verkligheten som antas ha inspirerat till figuren Tintin och hans äventyr var dansken Palle Huld (1912-2010), som 1928 hade åkt på en resa jorden runt efter att ha vunnit en tävling i tidningen Politiken om att få göra det. Resan företogs med fartyg, järnväg och bil. Tävlingen var utlyst till hundraårsjubileet av Jules Vernes födelse och resan var inspirerad av Vernes roman "Jorden runt på 80 dagar". Hulds reseskildring gavs ut som boken "Jorden rundt i 44 Dage af Palle" och översattes till flera språk (till svenska som "Jorden runt på 44 dagar", till franska som "Le Tour du monde en 44 jours").[[5]]( [[6]]( [[7]]( Enligt Benoît Peeters skall Hergé ha inspirerats av sin lillebror Paul Remi när han skapade Tintins utseende och maner, inklusive frisyren med den upprättstående hårtofsen fram.[[8]]( I serien uppstår hårtofsen efter att Tintin rivstartar en bil i "Tintin i Sovjet ", för att sedan stanna kvar. För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är i serien världens mest kända journalist, men syns sällan bedriva något riktigt journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Hans ålder är obestämbar, även om han brukar anges vara "ung", han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle kä