Höggravskulturen

Höggravskulturen eller på tyska Hügelgrabkultur, var en bronsålderskultur som existerade i Centraleuropa mellan 1800 och 1300 f.Kr. Höggravskulturen begravde som namnet antyder sina döda i stora gravhögar, något som också förekommer i Sverige under samma tid men fortsätter i Skandinavien ända till vikingatid. Ofta kunde flera människor begravas i samma hög. Höggravskulturen tillhör alltså mellersta bronsåldern, och omfattar en rad lokalgrupper i det centraleuropeiska bälte som sträcker sig från Rhen till Karpaterna. Befolkningen försörjde sig på boskapsskötsel och intog en viktig mellanställning i den nord-sydgående handeln. Höggravskulturen har haft stort inflytande på den nordiska bronsålderskulturen. Under början av bronsåldern är påverkan störst från Ungern och Rumänien, varifrån en rad färdiga föremål importeras, och senare påverkas även den nordiska ornamentiken från detta område. Höggravskulturen föregicks av Únéticekulturen och kom att efterföljas av Urnefältskulturen