Wolmar Wrangel

Wolmar Wrangel, född 1641, död 1675, friherre , militär. Halvbror till Carl Gustaf Wrangel. Gift 1665 med grevinnan Kristina af Vasaborg (1644–1689), dotter till Gustav II Adolfs utomäktenskaplige son Gustaf Gustafsson af Vasaborg och grevinnan Anna Sofia Wied-Runkel. Han blev för faderns förtjänster friherre 1654, och gick tidigt i ut i krigstjänst. Under Karl X Gustavs danska krig var han ryttmästare, och blev under Karl XI:s förmyndarregering anställd hos den omyndige kungen, hos vilken han kom i stor gunst. År 1665 blev han överste för ett regemente till häst, med vilket han sedan deltog i det . År 1667 blev han generalmajor och överste för Upplands ryttare. År 1674 blev han generallöjtnant, och kom under fälttåget mot Brandenburg till Tyskland tillsammans med sin halvbror, som sedan 1664 var riksmarsk. Under detta fälttåg skulle han vara den tredje personen i befälsordningen, efter riksmarsken och fältmarskalk Conrad Mardefelt, men genom att såväl riksmarsken som Mardefelt på grund av sjukdom inte kunde föra befälet, kom Wolmar Wrangel att bli den egentlige överbefälhavaren. Han ledde den svenska armén under nederlaget i slaget vid Fehrbellin 1675. Riksmarsken var mycket kritisk mot sin halvbrors insatser under detta olyckliga fälttåg, men vem som bar skulden tvistas det om. Wolmar Wrangel är begravd i Vasaborgska gravkoret i Riddarholmskyrkan i Stockholm, i koret vilar även hans hustru och fem barn. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wrangel, Wolmar, 1904–1926. Den här artikeln anses behöva faktamallen {{<a href="/wiki/Mall:Adlig" title="Mall:Adlig">Adlig</a>}}.