Winsor McCay

Winsor McCay (ursprungligen Zenas Winsor McKay , använde även pseudonymen Silas ) (26 september 1869- 26 juni 1934), amerikansk serieskapare och en av pionjärerna inom animerad film . Upphovsman bl.a. till serierna "Little Nemo in Slumberland " och "Dream of the Rarebit Fiend ", samt till den tecknade filmfiguren Gertie the Dinosaur . Winsor McCays födelse präglas av motstridiga uppgifter. Själv hävdade han att han föddes i Spring Lake, Michigan 1871, men gravstenen säger 1869 (från en annan av hans uppgifter), och folkbokföringen påstår att han föddes 1867 i Kanada.[[1]]( Hans föräldrar var Robert McKay och Janet Murray McKay. Familjens efternamn ändrades senare till McCay. Wilson hette ursprungligen Zenas i förstanamn, efter faderns arbetsgivare, men det namnet slutade han att använda senare i livet. 1886 började McCay på Cleary's Business College i Ypsilanti, Michigan, för att bli affärsman. Men en konstkurs för John Goodison från Michigan State Normal College fick McKay att slå in på en illustratörsbana istället. Goodison var den som gav McCay dennes grundläggande kunskaper i perspektiv och färgläggning, något som skulle bära frukt senare i karriären. McCay flyttade till Chicago 1889 med ambitionen att studera på stadens konstinstitut, men på grund av dålig ekonomi var han tvungen att söka arbete istället. Han arbetade för The National Printing and Engraving Company med att göra träsnittsbilder för cirkus- och teateraffischer. 1891 flyttade han till Cincinnati, Ohio och arbetade där som illustratör på Kohl and Middleton's Vine Street Dime Museum. 1897 påbörjade McCay sin långa karriär inom dagstidningsbranschen. Han fick först illustratörsjobb på tidningen Cincinnati Times-Star , därefter på Cincinnati Commercial Tribune och slutligen på Enquirer . För Enquirer skapade han sin första söndagssida , betitlad "Tales of the Jungle Imps ". Det är tveksamt om man kan kalla "Jungle Imps" för en egentlig serie. Snarare var det en sida med löst sammanhängande teckningar och rim, som berättade historier om vilda djur och några stereotypa pygméfigurer ("imps"). 43 "Jungle Imps"-sidor publicerades under 1903. Varje sida hade en individuell titel, såsom "How the Elephant Got His Trunk" eller "Why the Polar Bear Left the Jungle". Rimhistorierna skrevs av Enquirers redaktör George Randolph Chester") , under pseudonymen Felix Fiddle") .[[2]]( I slutet av 1903 åkte McCay till New York för att arbeta för tidningar som Evening Telegram och New York Herald . Där skapade han ett flertal tecknade serier i söndagssideformat. Först ut var "Little Sammy Sneeze " som debuterade i New York Herald i juli 1904. "Sammy Sneeze" handlade om en liten pojke som nös extremt högljudda och ofta rent destruktiva nysningar. Skämten var enkla, men McCay lyckades variera temat i ett och ett halvt år, till början av 1906. Ett flertal serier skapade McCay under pseudonymen Silas för Evening Telegram . 1904, samma år som "Sammy Sneeze" debuterade i Herald , började "Dream of the Rarebit Fiend " publiceras i Telegram . Detta var den första serien där McCay började göra historier som kretsade kring drömmar och mardrömmar, ett tema han skulle utveckla mer i sitt framtida magnum opus "Little Nemo ". Till skillnad från följetongen om Nemo handlade "Rarebit Fiend" om olika huvudfigurer i varje avsnitt. De drömde alla en märklig mardröm och vaknade upp i sista rutan med kommentaren "Jag skulle inte ha ätit en welsh rarebit (en sorts varm ostsmörgås) i går kväll". I detta begränsade format skapade McCay en mängd klassiska episoder fram till 1913. 1906 utökades söndagssidan med en daglig stripp . "The Story of Hungry Henrietta " var McCays första försök till en fortsättningsserie som hade en övergripande kontinuitet istället för enbart olika variationer på ett tema (även om temat var begränsat även här). Söndagssidan publicerades under cirka sex månader i New York Herald (januari till juli 1905), och under den tiden fick läsarna följa lilla Henriettas liv från baby t