arbetarklass

Arbetarklass är den samhällsklass, som omfattar arbetare. Definitionen används om en del av befolkningen i ett samhälle som betraktas som ett klassamhälle och syftar vanligen på en del av befolkningen som har en mindre gynnad ställning än medelklassen. Arbetarklass kan definieras av anställda med avsaknad av högre utbildning eller begränsad autonomi i yrkesutövningen. Det senare innebär att arbetet i betydande utsträckning definieras av vilka arbetsmoment som ska utföras och i mindre grad av vilket mål som ska uppnås. Ofta görs en åtskillnad mellan yrkesutbildad och ej yrkesutbildad arbetarklass (exempelvis kock respektive diskare). Inom marxismen finns ingen medelklass, utan man talar om lönearbetande mellanskikt samt småföretagare (småbourgeoisi) och bönder. Det finns även marxister som räknar alla löntagare till arbetarklassen: att den innefattar alla som i ett kapitalistiskt produktionssätt inte kan leva på kapitalavkastning, det vill säga "säljer sin arbetskraft"/"tvingas till lönearbete" för sitt uppehälle, oavsett ställning i övrigt. Proletariat är ett annat ord som förekommer inom marxistisk teori för denna klass och avser en person som är egendomslös i sin relation till kapitalet. Sociologen Erik Olin Wright har angivit tre former av makt och inflytande där arbetarklassen, i en marxistisk tradition, anses sakna inflytande: * Ägande av kapital. * Beslutanderätt över användningen av produktionsmedlen (exempelvis maskiner och annan teknik). * Rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft. Den marxistiska definitionen av arbetarklass är således baserad på makt och samhällsfunktion, inte materiell standard.