Zofia Nałkowska

Zofia Nałkowska, född 1884, död 1954, var en polsk romanförfattare, dramatiker och kvinnorättsaktivist. Hon var medlem i den prestigefyllda Polska akademien under mellankrigstiden, 1933-1939. Nałkowska föddes i en intellektuell familj med intresse för frågor om social rättvisa, och studerade vid det hemliga Flygande universitetet i den dåvarande ryska delen av Polen. Hon debuterade som poet vid 14 års ålder med en novell i en tidskrift. Hon gav ut sin första roman 1904 och blev senare en av landets mest framstående feministiska författare av romaner, noveller och pjäser karaktäriserade av sin realism och sitt psykologiska djup. 1947 valdes hon in som ledamot i Sejmen, den högsta lagstiftande församlingen i Polen. Idag är Zofia Nałkowska mest känd för novellsamlingen Medaliony (Medaljonger) från 1946, med åtta noveller som på ett nedtonat, distanserat språk beskriver fruktansvärda människoöden under den nazistiska ockupationen av Polen. Material till novellerna fick hon under sitt arbete i en kommission som dokumenterade de tyska krigsbrotten i Polen under andra världskriget. Medaljonger kom ut på svenska 2017 på Faethon förlag i översättning av Emi-Simone Zavall.