Æ

Æ (gemenform: æ) är en bokstav i de danska, norska, isländska och färöiska alfabeten. Bokstaven och det ljud den representerar motsvarar svenskans, tyskans och finskans ”ä” utom i isländskan där det motsvarar ”aj”. Bokstaven är en ligatur av A och E och började användas i latinet i samband med en ljudförskjutning 200 f.Kr. Tidigare hade det varit ett i-ljud som stavats "ai". I fornengelskan kallas bokstaven ash. Ossetiska använde tidigare Æ tillsammans med latinska bokstäver, men när man gick över till det kyrilliska alfabetet, fortsatte man använda Æ. Därmed är ossetiska det enda skriftspråk som använder en liknande kyrillisk bokstav (Ӕ ӕ). Under medeltiden användes Æ på fornsvenska och fornengelska. Detta förändrades i samband med boktryckarkonsten. Gustav Vasas bibel var en översättning av den tyska bibeln och var det första tryckta verk som nådde större spridning i Sverige. I den använde man tyska Ä istället för svenska Æ, vilket senare kom att bli normen. I England föll Æ med tiden bort. Den engelska bokstaveringen av Æ, "ash" kommer av namnet Ask på den första bokstaven (ᚫ) i vissa runalfabeten. På spanska och portugisiska används tecknet æ ibland för att beteckna att man menar både a (femininum) och e (maskulinum), för substantiv i plural. Exempelvis betyder "profesoras" "fröknar" och "profesores" "magistrar", medan "profesoræs" betyder "lärare". Mediespråksgruppen rekommenderar att Æ och Ø skrivs så i utländska namn i svensk text. Dock bryter Tidningarnas Telegrambyrå (TT) medvetet mot detta och ändrar till Ä och Ö i sina artiklar och rapporter, eftersom en del tidningar inte har tekniskt stöd för Æ och Ø, för att detta är tradition och för att Æ och Ø inte stöds av alla tangentbord.