riksdagsvalet i Sverige 2022

Riksdagsvalet i Sverige 2022 ägde rum söndagen den 11 september 2022 för att fördela platserna i Sveriges riksdag inför mandatperioden 2022–2026. Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och regionfullmäktige. I riksdagsvalet 2022 var 7 775 390 personer röstberättigade. Under den föregående mandatperioden bildade Socialdemokraterna under partiledaren Stefan Löfven en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet. Detta gjordes efter en långvarig regeringsbildning som var en följd av det komplicerade parlamentariska läget efter riksdagsvalet 2018. Som en konsekvens förklarades Alliansen (som bestod av de borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna) upplöst på riksnivå. Löfven var statsminister under en turbulent mandatperiod som präglades av Covid-19-pandemin och en regeringskris. I augusti 2021 meddelade Löfven sin avgång som statsminister och ersattes av finansministern Magdalena Andersson i november 2021. Andersson bildade en enpartiregering med stöd av Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den nya regeringen fick fram till valet ägna mycket tid på att hantera konsekvenserna av det försämrade säkerhetsläget som uppstod efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. I maj 2022 tog regeringen beslut om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato. Under hösten 2021 bildades en politisk högeropposition med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som statsministerkandidat, med sitt huvudsakliga mål att bilda en borgerlig regering med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna och Liberalerna. I det slutgiltiga valresultatet som räknades färdigt den 17 september 2022 fick Moderaternas koalition under Ulf Kristersson 49,59 procent av rösterna medan Socialdemokraternas koalition under Magdalena Andersson fick 48,87 procent. Moderaternas koalition fick majoritet med 176 mandat, vilket är 3 mandat fler än Socialdemokraternas koalition som fick 173 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 30,33 procent av rösterna och erhöll 107 mandat. Sverigedemokraterna fick 20,54 procent av rösterna tillika 73 mandat och gick därmed om Moderaterna till att bli Sveriges näst största riksdagsparti, en position som Moderaterna innehaft sedan riksdagsvalet 1979. Moderaterna i sin tur fick 19,10 procent och erhöll 68 mandat. Enbart Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet ökade efter valet, medan Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna förlorade några av sina tidigare mandat. Den 15 september begärde Magdalena Andersson att få bli entledigad som statsminister. Efter valet höll Moderaterna regeringsförhandlingar med företrädare från Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Genom Tidöavtalet kom partierna överens om att Ulf Kristersson skulle bilda en regering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt att partierna skulle ha ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Den 17 oktober 2022 blev Ulf Kristersson vald som statsminister av riksdagen och Regeringen Kristersson kunde tillträda följande dag.