Also known as federal chancellor
Chancellor () is a title of various official positions in the governments of many countries. The original chancellors were the of Roman courts of justice—ushers, who sat at the (lattice work screens) of a basilica (court hall), which separated the judge and counsel from the audience. A chancellor's office is called a chancellery or chancery. The word is now used in the titles of many various officers in various settings (government, education, religion). Nowadays, the term is most often used to describe: The head of the government A person in charge of foreign affairs A person with duties rela
A chancellor is an official title used in governments around the world, with origins in Roman courts where chancellors were ushers who sat at lattice screens separating judges from the public. Today, the term typically refers to either the head of a government or a person in charge of foreign affairs, and it matters because it identifies leaders responsible for major governmental functions.
AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.
via Wikidata · CC0
Kansler (latin cancellarius, tyska Kanzler, franska chancelier, engelska chancellor) är innehavaren av ett ämbete av högre eller lägre rang. Namnet går tillbaka till den senromerska tiden, då cancellarius betecknade en tjänsteman närmast hos högre provinsämbetsmän, vilken stod vid skranket (cancelli) och mottog muntliga eller skriftliga framställningar samt överbragte dem till sin chef. I den äldre medeltidens germanriken omtalas cancellarii bland kungarnas medhjälpare för expeditionen av brev och aktstycken, och småningom började titeln användas för chefen för denna expedition, kansliet. Även världsliga och andliga stormän kunde på liknande sätt ha kanslerer, som ombesörjde deras brevväxling. Kanslererna blev genom sin uppgift att handlägga ut- och ingående skrivelser också självskrivna rådgivare hos sina herrar och hörde ofta till deras främsta män. Furstarnas kanslerer var tidigt fasta ämbetsmän, och så småningom blev deras ämbeten ett slags stats- eller riksinstitutioner, mer eller mindre skilda från furstens person. En sådan rikskansler, ärkekansler (latin archicancellarius, tyska Erzkanzler) eller dylikt förekommer exempelvis i Tyskland, i Frankrike och i England. Till kanslerer togs länge överallt män inom kyrkan, på grund av att sådana ensamma besatt den bildning, som ämbetet krävde, hos betydande furstar ofta biskopar, och när ämbetet övergick till riksinstitution, inträffade i vissa länder, att det bands vid någon bestämd kyrklig värdighet. Så blev i Tyskland ärkebiskopen av Mainz som sådan rikskansler för tyska riket. I sådana fall kunde fursten anställa en särskild kansler hos sig vid hovet (i Tyskland: Hofkanzler), och på så sätt blev ämbetet, i likhet med andra höga medeltida poster, dubblerat: dels ett feodaliserat , dels en tjänstepost i furstens omgivning. Den senare blev småningom den faktiskt verksamme. I nyare tid har kanslerämbetena undergått många jämkningar och försvunnit för moderna ministerposter; dock finns ännu i England en lordkansler (lord chancellor) och en kansler för hertigdömet Lancaster. I det tyska riket var rikskanslern (Reichskanzler) kejsarens främste rådgivare med synnerligen omfattande uppgifter. I Österrike (från 1918) och i Förbundsrepubliken Tyskland (från 1949) är förbundskansler (Bundeskanzler) benämning på regeringschefen.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
via Wikidata sitelinks · CC0
Discovered by embedding cosine similarity (sentence-transformers MiniLM, 384-dim).