hjärnskakning

Hjärnskakning uppstår vid hårdare slag mot huvudet då hjärnan krockar mot insidan av skallbenet. Hjärnan vilar i kraniet i en vätska, cerebrospinalvätskan, som finns till för att absorbera stötar och lättare slag – men vid hårdare slag kan orsaka att hjärnan studsar mot skallbenets hårda yta och individen kan då främst drabbas av huvudvärk, yrsel, illamående och tillfälliga minnessvårigheter (amnesi) eller kortare medvetslöshet. Kortvarig medvetslöshet (upp till fem minuter) eller amnesi – retrograd eller antegrad – i frånvaro av andra neurologiska bortfall är kännetecknet. Radiologiska fynd får ej finnas. Längre medvetslöshet eller närvaro av neurologiska bortfallssymptom talar för allvarlig skada. Människor som diagnosticeras med commotio brukar observeras 12–24 timmar på sjukhus eller i hemmet alternativt genomgå en skiktröntgen (CT eller DT) av huvudet, detta för att ytterligare utesluta allvarligare skador. I efterförloppet kan allmän trötthet förväntas någon vecka. Vid medvetslöshet bör läkare kontaktas. En hjärnskakning orsakas av att hjärnan sätts i rörelse innanför skallen. Oftast händer detta vid en kraftig smäll mot huvudet. Inuti skallbenet finns det en vätska som kallas för cerebrospinalvätska. Denna vätska har till uppgift att skydda huvudet mot lättare smällar och slag. Men när man t.ex. trillar och får en kraftigare smäll mot huvudet, så kan inte vätskan stå emot. Detta gör då att hjärnan rör sig och slår emot skallbenet.