kryptografi

Also known as cryptographic engineering, cryptology, crypto

kommunikation som utformats med avsikt att undanhålla hemlig information från obehöriga.

AI overview

Cryptography is the practice of using techniques to send messages securely so that only the intended recipient can read them, even if others try to intercept the communication. It matters because it helps protect private information from being read by unauthorized people or adversaries who might try to access it.

AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.

Wikidata facts

Instance of: academic discipline
Subclass of: technique
Part of: cryptology
Has part: public-key cryptography
Image: Lorenz-SZ42-2.jpg
Significant event: crypto wars

Show 13 more facts

Stack Exchange tag: academia.stackexchange.com/tags/cryptography
Stack Exchange site URL: crypto.stackexchange.com
topic's main category: Category:Cryptography
Commons category: Cryptography
history of topic: history of cryptography
described by source: Pauly–Wissowa
Wikimedia outline: outline of cryptography
ACM Classification Code (2012): 10002979
on focus list of Wikimedia project: Wikipedia:Vital articles/Level/4
topic has template: Template:Cryptography navbox
practiced by: cryptographer
is the study of: cryptosystem
P13411: Friedrich Theodor Vischer

Sources (8)

via Wikidata · CC0

Article · Svenska

Kryptografi (grek. κρυπτός (kryptos) = "gömd", γράφειν (grafein) = "skrift") avser kommunikation som utformats med avsikt att undanhålla hemlig information från obehöriga. Kryptografin är det operativa utförandet av det man studerar inom kryptologin (läran om kryptografi). Krypteringen kan verka på enskilda tecken eller binära bitar i klartexten - sådana system kallas chiffer och använder oftast olika matematiska krypteringsalgoritmer, för att göra ett meddelande skrivet i klartext obegripligt för utomstående. Två huvudtyper av chiffer finns. Dels s.k. utbyteschiffer, där klartextens bokstäver (eller binära bitar, om man arbetar med sådana), byts ut mot andra (arbetar man på binär nivå handlar det istället om att växla eller behålla bitar på olika ställen i en bitström, efter något system), dels s.k. omkastningschiffer, där bokstäverna (eller bitarna) i klartexten kastas om. Man kan också använda kod (i sig ett slags utbyteschiffer), som istället byter ut hela ord, fraser, stavelser etc. mot däremot svarande kodgrupper, med hjälp av en kodbok. En kod kan vara ordnad - klartextens termer är uppställda i alfabetisk ordning jämte kodgrupperna, som också tilldelats klartexttermerna i alfabetisk (eller numerisk, om kodgrupperna består av siffror) ordning - eller oordnad, i vilket fall kodgrupperna är tilldelade klartexttermerna slumpvis. I det förra fallet behöver man bara en kodbok för att inkoda eller avkoda ett meddelande, medan man i det senare fallet behöver två: en där klartexten är ordnad alfabetiskt (med motsvarande kodgrupper i oordning) och en där istället kodgrupperna är ordnade alfabetiskt (med däremot svarande klartext i oordning), inte helt olikt en ordbok över ett främmande språk. Koder är inte speciellt vanliga nuförtiden, utan man använder sig främst av olika datorgenererade chiffer. Sådan kryptering delas normalt upp i två kategorier: * Symmetrisk kryptering, där samma kryptonyckel används vid kryptering och dekryptering. * Asymmetrisk kryptering, där en nyckel används för att kryptera och en annan nyckel används för att dekryptera. Att "knäcka" kryptot, det vill säga att kunna få fram klartexten utan tillgång till nyckeln, och att rekonstruera nyckeln kallas att forcera kryptot. Steganografi är hemliga meddelanden skrivna och sända så att endast den avsedda mottagaren känner till att meddelandet överhuvudtaget existerar.

Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA