File:Xerxes_Cuneiform_Van.JPG · Wikimedia Commons · See Wikimedia Commons
kilskrift
Sign in to saveAlso known as Sumero-Akkadia cuneiform, cuneiform script, cuneiform writing, arrow-headed characters, Xsux
ord- och stavelseskrift
Cuneiform is the earliest known writing system, developed in ancient Mesopotamia to record the Sumerian language, and it features distinctive wedge-shaped marks that give it its name. This writing system remained in active use for thousands of years, from the early Bronze Age until the 1st century BC, and was adapted to write several different languages across the ancient Near East.
AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.
Key facts
- Writing system.type
- Logographic
- Writing system.typedesc
- and syllabary
- Writing system.languages
- Sumerian, Akkadian, Eblaite, Elamite, Hittite, Hurrian, Luwian, Urartian, Palaic, Old Aramaic, Ugaritic
- Writing system.direction
- left-to-right
- Writing system.region
- Sumer
- Writing system.fam1
- Proto-cuneiform (Proto-writing)
- Writing system.children
- None; influenced the shape of Ugaritic and
- Writing system.iso15924
- Xsux
- Writing system.sample
- Xerxes_Cuneiform_Van.JPG
- Writing system.caption
- A trilingual cuneiform inscription of Xerxes I at Van Fortress in Turkey, an Achaemenid royal inscription written in Old Persian, Elamite and Babylonian forms of cuneiform
via Wikipedia infobox
Wikidata facts
- Instance of
- unicase alphabet
- Named after
- nail
- Location
- Near East
- Image
- Cuneiform evolution from archaic script.jpg
Show 11 more facts
- language of work or name
- Akkadian
- Commons category
- Cuneiform
- topic's main category
- Category:Cuneiform
- inception
- 3000-00-00
- discoverer or inventor
- Sumerians
- end time
- 0050-00-00
- name
- Cuneiform
- Unicode range
- U+12480-1254F
- P8168
- Against the Wall
- on focus list of Wikimedia project
- Wikipedia:Vital articles/Level/4
- P13411
- February 15
Sources (7)
via Wikidata · CC0
Article · Svenska
Kilskrift kallas den ord- och stavelseskrift som var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från cirka 3200 f.Kr. till cirka 75 e.Kr och som skrevs med kilformade tecken, oftast på lertavlor. Skriften användes i Mesopotamien av bland andra sumerer, babylonier, kaldéer, assyrier, araméer, elamiter och hettiter för att skriva sina olika språk och bredde ut sig över stora delar av Främre Asien, och Mindre Asien. Dessutom användes lertavlorna ännu för den kretensisk-minoiska skriften och i det förhistoriska Grekland. Kilskriften uppkom i det sumeriska området i södra Mesopotamien efter flera årtusenden av förstadier i form av små lerfigurer som representerade föremål. De standardiserade kilskriftstecknen var ursprungligen piktogram, det vill säga de föreställde bilder, men med tiden blev dessa bilder stiliserade till oigenkännlighet. Skriften bestod av cirka 600 tecken och bildades genom kilformade intryckningar i tavlor av mjuk lera som sedan torkades eller brändes så att de blev hållbara. Ett kilskriftstecken kunde ha tre olika funktioner beroende på sammanhanget: logogram (återger ett ord), fonogram (återger en stavelse) eller determinativ (klassificerar det skrivna ordet). Exempel på kilskriftssystem helt baserade på fonogram finns dock; sådana utvecklades i Ugarit (alfabetiskt) och i Persien. Många språk skrevs med sumeriskt kilskriftsystem såsom, förutom sumeriska, akkadiska, elamitiska, hettitiska, luviska, hurritiska, urarteiska och eblaitiska samt påverkade utvecklingen av kilskriftssystem helt baserade på fonogram för ugaritiskan och fornpersiskan. Dechiffrerandet av kilskriften under första hälften av 1800-talet lade grunden till det vetenskapliga ämnet assyriologi. Fornpersisk kilskrift, inledningen till den första Behistuninskriften
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
Gallery (34)
Available in 102 languages
- Español
- Français
- Deutsch
- 中文
- 日本語
- Русский
- Português
- Italiano
- العربية
- हिन्दी
- Afrikaans
- Albanian
- Aramaic
- Armenian
- Asturian
- Azerbaijani
- Bahasa Indonesia
- Bangla
Show 83 more
- Banjar
- Bashkir
- Basque
- Bavarian
- be_x_old
- Belarusian
- Bosnian
- Breton
- Bulgarian
- Burmese
- Catalan
- cdo
- Cebuano
- Central Kurdish
- Chuvash
- Croatian
- Czech
- Danish
- Esperanto
- Estonian
- Filipino
- Finnish
- Galician
- Georgian
- Greek
- Guarani
- Hebrew
- Hungarian
- hyw
- Icelandic
- Ido
- Irish
- Javanese
- Kannada
- Kazakh
- Kurdish
- Ladino
- Latin
- Latvian
- Limburgish
- Lingua Franca Nova
- Lithuanian
- Macedonian
- Malagasy
- Malay
- Malayalam
- Mingrelian
- Nederlands
- Norwegian
- Norwegian Nynorsk
- nrm
- Obolo
- Occitan
- Oromo
- Pashto
- Polski
- Punjabi
- rki
- Romanian
- Serbian
- Serbian (Latin)
- simple
- Slovak
- Slovenian
- Svenska
- Swahili
- Tajik
- Tamil
- Tiếng Việt
- Türkçe
- Ukrainian
- Urdu
- Uzbek
- Waray
- Welsh
- Western Frisian
- Wu Chinese
- Zaza
- zh_min_nan
- zh_yue
- فارسی
- ไทย
- 한국어
via Wikidata sitelinks · CC0