Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), även känt som ett av Romfördragen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 25 mars 1957. Fördraget trädde i kraft den 1 januari 1958 efter att ha ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Genom fördraget inrättades Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), som är ett samarbete kring kärnteknik mellan Europeiska unionens medlemsstater. Även om Euratom är en självständig organisation, så delar den institutioner med Europeiska unionen. Euratoms medlemsstater sammanfaller också med EU:s medlemsstater. Syftet med inrättandet av Euratom var dels att minska beroendet av kol och olja, dels att göra kärnkraften säkrare genom ökat internationellt utbyte av teknologi. Euratomfördraget utgör ett grundfördrag, och räknas ibland in som ett av Europeiska unionens fördrag, även om Euratom formellt sett inte är en del av unionen. Till skillnad från EU:s två andra grundfördrag, har Euratomfördraget inte ändrats i särskilt stor utsträckning av de ändringsfördrag som antagits sedan fördragets ikraftträdande. Därför innehåller Euratomfördraget i stort sett fortfarande samma bestämmelser som vid undertecknandet av det 1957. En av de största förändringarna som skett sedan det ursprungliga fördraget är fusionsfördraget, som slog samman Euratoms institutioner med de två andra gemenskapernas institutioner 1967.