grundareffekt

Grundareffekten (en: Founder effect) är den förlust av genetisk variation som uppkommer när en ny mindre population grundas av ett mindre antal individer från en större population. Grundareffekten är ett extremfall av genetisk drift. Begreppet är centralt inom populationsgenetiken och beskrevs fullständigt för första gången av Ernst Mayr år 1952, baserat på teoretiskt arbete av bland andra . Som ett resultat av förlusten i genetisk information kan den nya populationen vara distinkt annorlunda, både genetiskt och fenotypiskt, från föräldrapopulationen. I figuren till höger har originalpopulationen nästan lika många röda som blåa individer. De tre mindre grundarpopulationerna visar att en eller annan färg kan dominera grundareffekten, genom slumpvis urval inom originalpopulationen. En populationsflaskhals kan också orsaka en grundareffekt trots att det då inte rör sig om en ny population i strikt mening. Utöver grundareffekter, är den nya populationen ofta mycket liten och därför särskilt känslig för genetisk drift, en ökning av inavel och relativt låg genetisk variation. Detta kan observeras i den begränsade genpoolen hos invånare på Påskön och Pitcairn. Ett annat exempel är den höga förekomsten av döva bland befolkningen på ön Martha's Vineyard i nordöstra USA, vilket resulterade i det berömda dövspråket från Martha's Vineyard.