Gaeltacht

En gaeltacht (i plural gaeltachtaí) är ett område där iriska är förstaspråk. Termen förekommer oftast i singular och används dels kollektivt om hela det irisktalande området, dels om enskilda geografiska områden. I republiken Irland finns statligt fastslagna geografiska områden där iriska är officiellt erkänt som majoritetsspråk, framförallt i den västra delen av landet. Men termen gaeltacht används också i en vidare mening om iriskspråkiga områden på andra platser, dock utan denna formella status. I Irland infördes systemet under den Irländska fristaten som en del av myndigheternas strategi för att göra iriska till Irlands officiella språk. I en gaeltacht är iriska administrationsspråk och det viktigaste undervisningsspråket i skolorna. Skyltar har normalt endast irisk text (i landet i övrigt är de tvåspråkiga) och det har även gjorts annat för att främja språket. På regeringsnivå har Department of Community, Rural & Gaeltacht Affairs ansvar för områdena. Departementet har bland annat tillsyn av Údarás na Gaeltachta, som kan beskrivas som varje gaeltachts gemensamma myndighet; och andra offentliga organisationer som verkar i varje gaeltacht. Det bor omkring 85 000 människor i dessa områden i grevskapen Donegal, Mayo, Galway, Kerry och Cork. Det finns också mindre områden på andra ställen, bland annat i Waterford och Meath. Gaeltachterna kan delas in i tre grupper efter sin geografiska fördelning över landet; namngivna efter provinserna finns en nordlig, Ulsterdialekt, en västlig Connachtdialekt och en sydlig Munsterdialekt.