hyperakusi

Hyperakusi/ljudöverkänslighet är inom sjukvården ett tillstånd där patienten är överkänslig för vardagliga ljud, som vanligt porslinsskrammel, ljud från dammsugare, trafikbuller m.m. Omkring 9 procent av den vuxna befolkningen lider av ljudöverkänslighet. Det verkar vara vanligare hos kvinnor och hos dem som har kortvarig tinnitus än hos män och dem som har långvarig tinnitus. Forskning visar ett samband mellan tinnitus och ljudöverkänslighet, men man kan vara ljudöverkänslig utan att ha vare sig tinnitus eller hörselskada. Ljudöverkänslighet är också vanligt bland barn, speciellt barn med inlärningssvårigheter, och man har konstaterat att både tinnitus och ljudöverkänslighet är lika vanligt hos den yngre populationen som hos den äldre. När hörselskador förekommer brukar det ofta vara en ganska lindrig diskanthörselnedsättning. Yrken som är överrepresenterade är musiker, lärare och kontorsanställda, inte de ”klassiska” bulleryrkena. Bakgrunden till hyperakusi vet man inte med säkerhet. En förklaring kan vara att ett störande utåt ledande system från hjärnstammen inte fungerar, vilket skulle leda till att örat inte kan minska sin känslighet för olika typer av ljud. En annan förklaring är att hjärnans hörselsystem överreagerar på sinnesintryck från örat. Ytterligare en förklaring är att hyperakusi orsakas av en rubbning i hjärnans serotoninbalans. Psykologiska faktorer och stressfaktorer är viktiga i sammanhanget. Vissa undersökningar visar på ett samband mellan ljudkänslighet och psykisk sjukdom, även om man i dag inte anser det. Hyperakusi kan orsaka somatiska problem som oro, depression och sömnsvårigheter. Isolering är inte en ovanlig konsekvens och utmanar den drabbade till uppfinningsrikedom och problemlösning för vardagliga göromål. Känsligheten kan komma plötsligt eller gradvis och orsakerna kan vara både fysiologiska och psykologiska. Den psykiska påverkan ljuden har kan medföra sämre allmänhälsa, irritation, stress, ångest och rädsla. Känsligheten varierar för olika slags ljud. En del personer tycker att högfrekventa diskantljud är obehagliga, andra upplever lågfrekventa basljud som mer problematiska. Enligt Axelsson finns tinnitus samtidigt i 86 procent av fallen. Många som är ljudöverkänsliga klarar av vardagslivet med hörselskydd/öronproppar. De är en tillgång när inget annat hjälper mot buller och oljud och finns för olika ändamål och tillfällen. Adekvat information är av stor vikt för att få förståelse för problemet ljudöverkänslighet. Framför allt är informationen om att man inte ska undvika ljud viktig och att problemet inte är livshotande.