Maine

Maine är en amerikansk delstat i regionen New England i nordöstra USA. Maine gränsar till Atlanten i sydöst, New Hampshire i sydväst, den kanadensiska provinsen Québec i nordväst och New Brunswick i nordöst. Maine utgör den nordligaste delen av New England och är den delstat i kontinentala USA som ligger längst österut. Delstaten är känd för sitt landskap, med sin ojämna och till merparten klippiga kustlinje, sina låga vågformiga berg och sina välväxta skogar. Karakteristiskt för Main är även dess skaldjursmat, speciellt hummer och musslor. De ursprungliga invånarna i territoriet som nu är Maine var den Algonkinspråkiga befolkningen. De första europeiska bosättarna var en grupp fransmän år 1604. Den första engelska bosättarna i Maine, den kortlivade , etablerades av år 1607. Ett antal engelska bosättningar etablerades längst Maines kust på 1620-talet, trots att det bistra klimatet, förluster, och konflikter med lokalbefolkning gjorde att många strök med under åren. Vid 1700-talets början hade bara ett halvt dussin europeiska bosättningar överlevt. Patrioter och brittiska trupper kämpade om Maines territorium under amerikanska revolutionen och 1812 års krig. Maine var en exklav i Massachusetts till 1820, då, som ett resultat av den växande befolkningen och politiska överenskommelser angående slaveri, blev den 23:e delstaten den 15 mars 1820, i samband med Missourikompromissen. Maine är den enda amerikanska delstaten vars namn är enstavigt, och den enda delstat som bara gränsar till en annan delstat.