Nyarlathotep

Nyarlathotep, även kallad "Det krälande kaos" (The Crawling Chaos), är en fiktiv gudalik varelse samt namnet på en kort fantasynovell, skapade av H. P. Lovecraft. Nyarlathotep tillhör de yttre gudarna (Outer Gods) i Cthulhu-mytologin. Han skiljer sig från många av de andra varelserna i mytologin. De flesta av dem lever isolerade på stjärnor, som Yog-Sothoth och Hastur, eller sover drömmande som Cthulhu. Nyarlathotep är istället aktiv och vandrar på jorden i en människas förklädnad, och ofta då som en lång, mager och gladlynt man. De flesta gudarna har egna sekter och kulter tillägnade dem, men Nyarlathotep verkar istället ta hand om dem och deras angelägenheter när de är borta. Många av dem talar utomjordiska språk, Nyarlathotep använder mänskliga språk och kan lätt misstas för en vanlig människa. Flertalet av gudarna är mäktiga men meningslösa varelser, Nyarlathotep använder sig av bedrägeri, manipulation och till och med propaganda för att uppnå sina mål. På grund av detta är han nog den mest människolika av de yttre gudarna. Nyarlathotep utför de yttre gudarnas vilja och är deras budbärare, hjärta och själ. Han är även Azathoths tjänare och uppfyller demonsultanens önskningar utan fördröjningar. Till skillnad från de andra yttre gudarna är det viktigare och mer njutningsfullt för Nyarlathotep att åsamka galenskap än död och förstörelse. Nyarlathotep beskrivs i Lovecrafts berättelse med samma namn som varelsen själv, "Nyarlathotep" (1920). Varelsen omtalas även i novellerna "Sökandet efter det drömda Kadath" (1943), "Drömmarna i Häxhuset" (1933) och "" (1936). Den korta novellen "Nyarlathotep" skrevs av Lovecraft 1920 och publicerades samma år i tidningen The United Amateur. En svensk översättning gjordes 1973 av Sam J. Lundwall och publicerades i samlingsvolymen "". Anders Fagers romaner "", "" och handlar om Nyarlathoteps inkarnation "Den Viskande Mannen" och dennes relation till häxan Cornelia Karlsson.