Viktoria av Storbritannien

Viktoria av Storbritannien (engelska: Victoria), Alexandrina Victoria, född 24 maj 1819 på Kensington Palace i London, död 22 januari 1901 på Osborne House på Isle of Wight, var drottning av Förenade kungariket Storbritannien och Irland 1837–1901 samt kejsarinna av Indien 1876–1901. Hon var dotter till Edward av Kent och Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld, gift med Albert av Sachsen-Coburg-Gotha och mor till Edvard VII. Viktoria regerade i över 63 år. Hon var den första brittiska monarken som även använde titeln kejsarinna av Indien. Hon blev den sista monarken av Huset Hannover; hennes efterträdare hörde till Huset Sachsen-Coburg-Gotha. Under Viktorias tidiga regeringstid befästes Storbritanniens ställning som den kanske ledande stormakten och en lång relativt fredlig period kallad Pax Britannica rådde 1815–1914 i Europa och världen. Den viktorianska tiden var även höjdpunkten för den industriella revolutionen, en period av betydande sociala, ekonomiska och tekniska förändringar i Storbritannien. Ett annat inslag var den snabba expansionen av det Brittiska imperiet. Mot slutet av den viktorianska eran började dock Storbritanniens ledande ställning att försvagas, som resultat av bland annat USA:s, Tysklands och Japans snabba utveckling samt Storbritanniens begynnande industriella stagnation.