granat

Granat (av italienska: granata), militärförkortning gr, är en ihålig projektil som innehåller någon form av brisansladdning (exempelvis sprängämne) eller annan typ av verkansdel (se ), samt tändrör eller tändsats som antänder verkansdelen någon gång under projektilbanans lopp, vilket ska brisera granatkroppen helt eller halvt (se ). När det gäller eldrörsammunition kallas projektiler som saknar verkansdel och tändanordning enbart för projektil (se till exempel pansarprojektil). Inom den svenska armén betecknas dock finkalibriga granater (under kaliber 20 mm) som 'projektil' (exempelvis brandsprängprojektil till 12,7 mm patron m/45) då de inte anser att benämningen granat härrör till finkalibriga vapen. Inom det svenska flygvapnet har man dock använt benämningen granat oberoende kaliber (exempelvis brandgranat till 12,7 mm patron m/45). Historiskt har det dock funnits eldrörsgranater i kalibrar så låga som 7,62 mm runt om i världen. Granater som kastas med handkraft kallas handgranater. Dessa briserar traditionellt efter fördröjning följandes armering för att tillåta kastaren att kasta iväg handgranaten och ta skydd från dess verkan. Den fördröjda brisaden kommer i modern tid från ett tidrör (tändrör med fördröjning) som armeras genom att kastaren släpper ett fjäderbelastat grepp kallat grepe. Äldre handgranater använde dock stubin och antändes genom eld. Granat syftade ursprungligen på laddningen hos äldre former av kastbomber eller kanonkulor fyllda med splitter för att ge splitterverkan, vilket fick dem att i genomskärning likna ett granatäpple. Kastbomber fick således namnet handgranater, vilket kom att leda till att befattningen grenadjär fick sitt namn.