skådebröd

Skådebröd (hebreiska: לחם פנים lechem (hap)pānīm), bokstavligen: "närvarons bröd"), avser i bibliska eller judiska sammanhang de bröd som alltid fanns närvarande på ett särskilt avsett bord i templet i Jerusalem som ett offer till Gud. Brödet kallas "närvarons bröd" eftersom Bibeln kräver att brödet skall ständigt vara i Guds närvaro. Skådebröd, som nämns redan i Andra Moseboken, kallades tidigare även för ansiktsbröd då de var avsedda att offras och visas för Guds ansikte. Bröden förnyades varje sabbat; de gamla åts av prästerna (Tredje Mosebok 24:5–9).