solfångare

Solfångare eller egentligen termiska solfångare är byggda för att koncentrerat ta emot solinstrålningens värme och utnyttja den till uppvärmning av anläggningar av olika slag, i huvudsak hus, tappvarmvatten och pooler. Genom solfångaren passerar ett lämpligt medium, vanligtvis en vattenbaserad vätska, som för värmen vidare. Vanligen förs den uppvärmda vätskan i första hand till något slags lagringsutrymme, direkt eller indirekt, via värmeväxlare. I de flesta fall rör det sig om så kallade ackumulatortankar. Det förekommer också solfångare som använder luft istället för vätska som värmemedium. Sådana solfångare används oftast i fritidshus där dessa system kan kombineras med ventilation och därmed driva ut kyla och fukt vid soliga dagar även när huset står tomt. Genom att använda vätska kan värmen lättare transporteras och lagras än när luft används. Detta gör att vätskebaserade system kommit att få större genomslagskraft. Värmen magasineras i ackumulatortankar till solfattiga dagar och kan på så sätt utnyttjas bättre framförallt under sommarhalvåret. Däremot är det svårare att lagra värmeöverskott från den varma delen av året ända till vintern. Det förekommer försök med långtidslagring av värmeenergin i välisolerade värmemagasin, men detta kräver stora investeringar och är hittills mycket ovanligt. Att låta solfångarna arbeta mot ett bergvärmehål är något som diskuteras och studier har gjorts kring denna möjlighet.