Spettekaka

Spettkakan är en konformad hög kalaskaka, som under 1800- och 1900-talen varit särskilt vanlig i Skåne. Spettkaka (eller spettekaka) innehåller många ägg, potatismjöl och socker, som vispas till en seg smet. Den gräddas genom att smeten ringlas i flera lager över en långsamt roterande kon, själva spettet. Varje lager måste torka innan nästa ringlas på. I äldre tid vevades spettet för hand över glödande kol. I dag sker det mekaniskt och med infravärme eller gasol. Till sist spritsas glasyr på utsidan. Färgen på glasyren kan variera mellan olika orter, men vit och rosa är vanligast. Spettekakan i centrum på kalasbordet. Här en bild från ett ålderdomshem i Badelunda. Foto: Västmanlands läns museum. Helst ska spettekakan ätas direkt, annars drar den åt sig fukt och blir seg. Men om den förvaras torrt och luktfritt kan den hålla länge. Till spettekakan dricks oftast kaffe, men på äldre tiders kalas dracks ofta vin till. Kakan skärs traditionellt upp genom att värden eller värdinnan sågar ut små fönster. Översta toppen ska bevaras så länge som möjligt. Spettkakan tycks ha spridits i Sverige genom kokböcker. Den finns med i en kokbok på tyska, som utgavs i Stockholm 1644. På svenska publicerades ett recept först 1733 i Susanna Egerins ”En nödig och nyttig hushålds och kokbok”, dock med något annorlunda ingredienser. Ett liknande recept återfinns i Cajsa Warg ”Hjälpreda i hushåldningen för unga fruntimber” som utkom 1755. I Malmö utkom en kokbok med spettkaksrecept 1840 och från den tiden kommer också de tidigaste notiserna om spettkakan i Skåne. I Skåne och de södra delarna av Halland och Småland, blev den allmän under 1800-talet. Den goda tillgången på ägg kan vara en förklaring. Potatisodlingen etablerades också under början av 1800-talet och potatismjöl tillverkades på alla gårdar. I äldre recept används vetemjöl, men så småningom övergick man nästan helt till att baka spettekaka på potatismjöl. Att priset på socker sjönk när den inhemska produktionen av betsocker tog fart, var också av stor betydelse för spettkakans genombrott. Den var en kalaskaka som bröt helt med vardagens rågbröd. I Isofs arkiv finns en berättelse om spettkakan som kommer från samlingen Uppgifter kring hushållning och levnadssätt i stad och på landet , ett material som samlades in genom elever vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Vid tiden för förra sekelskiftet berättar Bett Westeson: Den skånska slättallmogen är ju bekant för den överflödiga mängd mat som, förr kanske mer än nu förekom vid de gillen som den ställde till vid bröllop, barndop eller mera profana festtillfällen. Långbordet dignade av mat, men högt över de fyllda faten räckte gillebordets förnämsta prydnad, ett gulskimrande med sockerlag i vita och röda färger rikt utsirat, kägelformigt, ihåligt bakverk, som i den runda toppöppningen bar en blomsterkvast av brokiga grannt lysande blommor inom ett ej mindre grannt bukettpapper. Det var den sk spettkakan, värdfolkets eller givarens, stolthet och förresten en ljuvlig syn för vem som helst som hade hopp om att få smaka. Festernas kaka. Här är det landshövding Ruben Wagnsson (närmast kakan till höger) i Kalmar som fotograferats vid en spettekaka år 1949. Foto: Kalmar läns museum. Spettkakan är fortfarande populär och starkt förknippad med Skåne, även om den finns att köpa längre norrut. Den betraktas också fortfarande som ett festligare bakverk. De flesta verksamma spettkaksbagare har lärt sig hantverket på bageriet. En del har ärvt verksamheten, andra har övertagit den. Åtminstone ett bageri har tagit emot elever från gymnasiets hotell- och restaurangprogram, av vilka flera sedan blivit spettkaksbagare. Skåneländska gastronomiska akademien har i samband med Malmömässan 2005 och 2006 anordnat en tävling i att göra den godaste och grannaste spettkakan enligt traditionellt recept och utformning. En av bagarna fick ett hedersomnämnande, eftersom hon under en lång följd av år på alla sätt har befrämjat spettkaksbakningen på det traditi