Tataröknen

Tataröknen (italienska: Il deserto dei Tartari) är en roman från 1940 av den italienske författaren Dino Buzzati. Den handlar om en officer som blir utposterad vid ett gammalt fort i en vidsträckt och öde gränstrakt. Till en början ser han uppdraget som en tillfällig anhalt, men åren går och officeren blir kvar på samma plats. Boken är präglad av ett drömlikt berättande och skildringar av absurditet. Den gavs ut på svenska 1948 i översättning av Eva Alexanderson. År 1976 kom en filmatisering med samma titel i regi av Valerio Zurlini. Den sydafrikanske författaren J.M. Coetzee använde Tataröknen som en direkt inspirationskälla till sin roman I väntan på barbarerna.