valkyria

Valkyria, valkyrior (sammansättning av val, ”fallna krigare” och kjósa, ”välja, utvälja”) är i nordisk mytologi kvinnliga väsen som för döda på slagfältet till gudarnas värld. En valkyria är en psykopomp, en religionshistorisk term som betyder ”själaförare”. Hälften av de utvalda kämparna sägs komma till Odens Valhall och hälften till Freyjas Folkvang. Valkyrior har omskrivits på flera olika vis. Viss forskning indikerar att valkyriorna ursprungligen inte var attraktiva varelser som de utmålas i vikingatidens diktning och berättelser. Det fornengelska waelcyrge antyder att de var häxor eller dödsdemoner. Likheter med de irländska Morrigans är också påfallande liksom de grekiska Keres, som vandrar runt på slagfältet och livnär sig av de sårades blod. Under vikingatiden skapades en heroisk mytologi som framhöll krigaren, hans djärvhet och mod och framför allt hans belöningar efter döden i strid. I denna kontext omtalades valkyrionar som unga sköna kvinnor som serverade öl i Valhall och som även erbjöd erotiska tjänster, vilket speglas i dikternas bildspråk: ”Hild breder en bädd för den störste hjälmkrossaren (det vill säga ”krigaren”)”. Flera valkyrior i dikterna bär namn som skildrar deras verksamhet på slagfältet: * Gunnr – ”strid” * Göll – ”tumult” * Herfjötur – ”Krigsboja” * Hildr – ”strid” * Hlöck – ”Larm” * Hrist – ”Skakaren” * Kåra – ”Storm” * Mist – ”Dimma” * Rota – ”Oordning” * Sigrun – ”Seger-Runa” * Thrudr – ”Makt”.