Cecil Day-Lewis

Cecil Day-Lewis (eller Day Lewis), född 27 april 1904 i , County Laois, död 22 maj 1972 i Barnet i London, var en irländsk-brittisk författare och poet. Han förkortade i regel sitt förnamn till endast en initial - C. Day-Lewis - eftersom han personligen hatade sitt förnamn. Han skrev även under pseudonymen Nicholas Blake. Day-Lewis studerade vid Oxfords universitet och började sin karriär som lärare. Efter att han fått några av sina dikter publicerade i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet blev han i stället författare på heltid. Under 1930-talet var han en av Storbritanniens ledande och mest uppmärksammade poeter tillsammans med W.H. Auden, och Stephen Spender. De fyra poeterna och deras verk gavs populärt den kollektiva benämningen Macspaunday i litterära kretsar. 1946 återvände Day-Lewis till sina akademiska rötter när han började föreläsa vid universitetet i Cambridge. 1951 utnämndes han till professor i poesi vid sitt eget gamla lärosäte, Oxfords universitet, där han var verksam som professor fram till 1956. 1968 utsågs han till Poet Laureate (ungefär "hovpoet") i Storbritannien. Förutom sin officiella karriär som poet gav Day-Lewis även ut ett flertal deckare under pseudonymen Nicholas Blake. Han gav även ut en självbiografi, The Buried Day, 1960. Alla hans dikter gavs ut i samlad form först efter hans död av hans änka i The Complete Poems of C. Day-Lewis, 1992. Day-Lewis var gift två gånger och fick fem barn. En av hans söner från hans första äktenskap med Mary King är den engelske författaren och tv-kritikern (till vilken C. Day-Lewis skrev en av sina mest kända dikter, Walking Away: For Sean). I hans andra äktenskap med den engelska skådespelerskan föddes skådespelaren Daniel Day-Lewis (till vilken Cecil Day-Lewis tillägnade dikten The Newborn 1957) och den engelska tv-kocken och matkritikern . I oktober 2012 donerade Daniel Day-Lewis och Tamasin Day-Lewis faderns brev, skisser och andra papper till biblioteket vid Oxfords universitet.