variabel immunbrist
Sign in to saveAlso known as CVID, acquired agammaglobulinemia, acquired hypogammaglobulinemia, common variable agammaglobulinemia, sporadic hypogammaglobulinemia
grupp immunbristsjukdomar karakteriserade av antikroppsbrist
In the Vinony graph
Vinony's link graph records 157 inbound references to variabel immunbrist, and connects out to TNFRSF13B, antibody and stomach cancer.
It is catalogued under topics including Genetic diseases and disorders, Noninfectious immunodeficiency-related cutaneous conditions and Predominantly antibody deficiencies.
Vinony links it to 13 Wikipedia language editions.
Research
4,835 papers- Common Variable Immunodeficiency.The Medical clinics of North America · 2024
- Common Variable Immunodeficiency: Epidemiology, Pathogenesis, Clinical Manifestations, Diagnosis, Classification, and Management.Journal of investigational allergology & clinical immunology · 2020
- Common variable immunodeficiency.Medicina clinica · 2025
- Current concepts: Common variable immunodeficiency.Annals of allergy, asthma & immunology : official publication of the American College of Allergy, Asthma, & Immunology · 2026
- Common Variable Immunodeficiency.Indian journal of pediatrics · 2016
via PubMed
Wikidata facts
- Subclass of
- disease
Show 7 more facts
- exact match
- identifiers.org/doid/DOID:12177
- health specialty
- immunology
- NCI Thesaurus ID
- C26725
- ICD-9-CM
- 279.06
- has phenotype
- agammaglobulinemia
- on focus list of Wikimedia project
- WikiProject Medicine
- possible treatment
- symptomatic treatment
via Wikidata · CC0
Article · Svenska
Variabel immunbrist (engelska: Common variable immunodeficiency (CVID)) är en paraplyterm för en heterogen grupp immunbristsjukdomar karakteriserade av antikroppsbrist (hypogammaglobulinemi). Plasmaceller, som är högt differentierade B-celler specialiserade på att producera antikroppar, saknas hos personer med variabel immunbrist, men antalet mogna B-celler brukar vara normalt vilket tyder på en defekt hos den antigenspresentation som krävs för att en mogen B-cell ska kunna differentiera. Sjukdomen ter sig likt X-kromosombunden agammaglobulinemi (XLA) med ökad känslighet för bakteriella infektioner, men med skillnaden att män och kvinnor drabbas i lika stor utsträckning, samt att medelåldern för diagnos vid CVID är 28 år medan XLA oftast upptäcks inom det första levnadsåret. CVID är även associerat med en ökad sannolikhet att utveckla autoimmuna sjukdomar. Behandling av sjukdomen sker med livslång substitution av antikroppar samt antibiotika vid infektioner. Vaccin är oftast inte meningsfullt då kroppen till följd av sjukdomen inte kan producera något effektivt antikroppsförsvar. De vacciner som består av levande, försvagade organismer kan dessutom vara riskabla att ge till patienter med CVID på grund av det nedsatta immunförsvar som sjukdomen innebär.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA