Edward Barnard

Edward Emerson Barnard, född 16 december 1857 i Nashville, Tennessee, död 6 februari 1923, var en amerikansk astronom. Barnard utexaminerades 1886 vid Vanderbilt University i sin hemstad, där han från 1883 tjänstgjorde som astronomie observator, var därefter en av observatorerna vid det genom sin utomordentligt stora refraktor berömda Lick Observatory på i Kalifornien och mottog 1895 anställning vid det nya Yerkesobservatoriet i Wisconsin, vilket hade ett ännu större teleskop, det då största i världen. Barnard tilldelades Lalandepriset 1892, Royal Astronomical Societys guldmedalj 1897, Bruce-medaljen 1899, Janssenmedaljen 1900 och Jules Janssens pris 1906. Han blev ledamot av American Academy of Arts and Sciences 1892. Barnard upptäckte en mängd nebulosor och åtskilliga kometer, som uppkallats efter honom. Han ägnade särskild uppmärksamhet åt planeten Jupiter och dess månar samt upptäckte den femte Jupitermånen, Amalthea 1892. Barnard upptäckte också en av jordens närmaste stjärnor, den så kallade Barnards stjärna, som befinner sig på ett avstånd av cirka 6 ljusår från jorden.