Gershom Scholem

Gershom Scholem (hebreiska: גרשם שלום), född 5 december 1897 i Berlin, död 21 februari 1982 i Jerusalem, var en tysk-israelisk filosof och historiker. Han hette ursprungligen Gerhard Scholem men i samband med att han flyttade från Tyskland till Palestina bytte han namn från Gerhard till Gershom. Han är allmänt ansedd som grundare av den moderna vetenskapliga forskningen om kabbalan, den judiska mystiken, och han kom också att bli den förste professorn i judisk mystik vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, där han verkade som professor i fyrtio år. Han betraktas som den främste forskaren inom judisk mystik och en av 1900-talets inflytelserikaste forskare. Bland hans nära vänner fanns filosoferna Walter Benjamin och Leo Strauss samt historikern Morton Smith och Scholems brevkorrespondenser med bland andra dessa tre har publicerats. Scholem har bland annat givit ut en samling föredrag, Major Trends in Jewish Mysticism (1941) och en biografi över Sabbatai Zvi, Sabbatai Sevi, the Mystical Messiah (1973). Hans samlade föredrag och essäer, utgivna under titeln On Kabbalah and its Symbolism (1965), har bidragit till att sprida kännedom om judisk mystik.