Hs 129

Henschel Hs 129 var ett tyskt attackflygplan från andra världskriget. Planet var ett svar på en specifikation från Reichsluftfahrtministerium 1937 på ett tvåmotorigt markattackflygplan. Specifikationen sa att planet skulle vara litet med bra skydd för både besättning och motorer samt bära minst två 20 mm kanoner. Förutom Henschel så tog även Focke-Wulf, Gotha och Hamburger Flugzeugbau fram plan för specifikationen, men det var bara Henschel och Focke-Wulf (med Focke-Wulf Fw 189C) som lyckades imponera på uppdragsgivaren. Hs 129 ritades av Henschels chefsdesigner och är gjort helt i metall, med en liten cockpit med begränsat synfält för piloten. Piloten skyddades av en bepansrad nos och 75 mm bepansrat glas. Den ursprungliga betyckningen bestod av två 20 mm MF FF kanoner och två 7,92 mm MG 17 kulsprutor. Motorerna hos prototypen var två -motorer på 347 kW (465 hk). Trots att testflygningar visade att planet hade för klena motorer och var för segmanövrerat så beställdes åtta förproduktionsplan, dessa skickades till 1940 och överfördes 1941 till som var stationerad vid Paris-Orly, två exemplar av planet skickades dock till Schönefeld där de försågs med Gnome-Rhône-motorer. Planet led fortfarande av för klena motorer men på grund av striderna i öster tillverkades ändå ett stort antal plan och togs i tjänst. När Sovjets stridsvagnsstyrkor blev mer kapabla att sätta käppar i hjulet för tyskarna började man utveckla en variant av Hs 129:an med mer eldkraft och även pansarvärnskapacitet. Hs 129B-2 dök upp på slagfältet under 1943. Några av Hs 129B-2 undervarianter var utrustade med 30 mm och 37 mm kanoner men när dessa framåt 1944 blev ineffektiva mot de sovjetiska stridsvagnarna togs en ny variant av planet fram som kunde bära en 75 mm kanon.