Homo ludens

Homo ludens, latin för "den lekande människan", är en vetenskaplig föreställning som först beskrevs 1938 av Johan Huizinga, en nederländsk kulturhistoriker. I sin bok Homo ludens beskrev Huizinga hur spel och lek har funnits prekulturellt och hur detta blivit kultur och hur det format människan som kulturvarelse. Spelen och leken har varit en förutsättning för människans förmänskligande och en grund för fredlig samvaro.