Gisslankrisen i Iran
The Iran hostage crisis began on November 4, 1979, when 66 Americans, including diplomats and other civilian personnel, were taken hostage at the Embassy of the United States in Tehran, with 52 of them being held until January 20, 1981. The incident occurred after the Muslim Student Followers of the Imam's Line stormed and occupied the building in the months following the Iranian Revolution. With support from Ruhollah Khomeini, who had led the Iranian Revolution and would eventually establish the present-day Islamic Republic of Iran, the hostage-takers demanded that the United States extradite Iranian king Mohammad Reza Pahlavi, who had been granted asylum by the Carter administration for cancer treatment. Notable among the assailants were Hossein Dehghan, Mohammad Ali Jafari, and Mohammad Bagheri. The hostage crisis contributed to a dramatic decline in Iran–United States relations. After 444 days, it came to an end with the signing of the Algiers Accords between the Iranian and American governments; Iran's king had died in Cairo, Egypt, on July 27, 1980.
Wikipedia views (30d)
87,570 totalvia Wikimedia Pageviews API
Key facts
- Date
- Date November 4, 1979 – January 20, 1981, (444 days)
via Wikipedia infobox
Wikidata facts
- Image
- Iran hostage crisis - Iraninan students comes up U.S. embassy in Tehran.jpg
Show 4 more facts
- Commons category
- Iran hostage crisis
- start time
- 1979-11-04
- end time
- 1981-01-20
- point in time
- 1979-11-04
Sources (3)
Article · Svenska
Gisslankrisen i Iran var en diplomatisk kris mellan Iran och USA där 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981, efter att en grupp islamistiska studenter hade tagit över USA:s ambassad i Teheran i sitt stöd för den iranska revolutionen. Krisen har beskrivits som en förveckling av "hämndbegär och gemensamt oförstånd". I Iran sågs händelsen av många som ett slag mot USA och mot USA:s influenser i Iran, som USA:s försök att motarbeta den iranska revolutionen, och USA:s långvariga stöd för den just störtade Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi. Shahens makt hade återställts i en CIA-stödd statskupp 1953 där en folkvald regering under premiärminister Mohammad Mosaddeq störtades.I USA sågs gisslantagandet som ett brott mot den internationella rätten som ger diplomatisk immunitet och diplomatiska beskickningar suveränitet i värdlandets område. Efter att förhandlingarna brutit samman gjorde amerikansk militär ett misslyckat försök att befria gisslan i Operation Eagle Claw den 24 april 1980, vilken resulterade i att en helikopter RH-53D och två C-130 transportplan havererade och åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Krisen slutade då Alger-avtalet slöts i Algeriet den 19 januari 1981. Gisslan släpptes formellt fritt dagen därpå, bara några minuter efter att Ronald Reagan tillträdde som USA:s president. I USA ansågs många politiska analytiker att krisen var huvudorsaken till att Jimmy Carter förlorade presidentvalet i USA 1980, och beskrev det som en "väsentlig episod" i de amerikansk-iranska relationerna. I Iran stärkte krisen prestigen hos Ayatollah Khomeini och den politiska makten hos dem som stödde teokrati och gisslantagandet. Krisen innebar också starten på amerikanska åtgärder och sanktioner, som syftade på att försvaga de ekonomiska banden mellan Iran och USA. Sanktionerna blockerade all egendom inom USA:s rättsskipning som ägdes av Irans centralbank och regering.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
Gallery (13)
On the map
Connections
Categories
1979 in Iran1979 in the United States1980 in Iran1980 in the United States1981 in Iran1981 in the United States20th-century military history of the United StatesAttacks on diplomatic missions in IranAttacks on diplomatic missions of the United StatesCarter administration controversiesConflicts in 1979Conflicts in 1980