Libanons nationalpakt

Libanons nationalpakt (arabiska: الميثاق الوطني) är en oskriven överenskommelse som kom till i samband med grundläggande av den libanesiska staten såsom en flerkonfessionell stat, och präglar landet fram till nutid. Efter förhandlingar mellan muslimska shiiter, sunni och maronitisk-katolska ledare föddes nationalpakten sommaren 1943 och möjliggjorde därmed ett oberoende Libanon. Viktiga punkter i överenskommelsen: * De maronitiska katolikerna motsätter sig utländsk intervention, utan accepterar Libanon som ett arabland i stället för ett västerländskt land. * Muslimerna motsätter sig att ena landet med Syrien. * Presidenten ska alltid vara maronit. * Premiärministern ska alltid vara sunni. * Ordförande för nationalförsamlingen ska alltid vara shiia. * Parlamentets vice talman och vice premiärministern ska alltid vara grekisk-ortodox. * Chefen för den högsta byråkratiska ledningen ska alltid vara drus. * Parlamentsledamöternas fördelning mellan kristna och muslimer ska ha en ratio om 6:5 till de kristnas fördel. (Binder 1966:276).