arbetarlitteratur

Arbetarlitteratur, även proletärlitteratur, är litteratur skriven av arbetare, eller av författare med arbetarbakgrund, och som skildrar arbetarklassens levnadsvillkor. I vidare bemärkelse kan begreppet arbetarlitteratur även avse skönlitteratur som behandlar arbetarnas livsbetingelser oavsett författarens sociala härkomst. Utmärkande för proletär- och arbetarlitteraturen är dess idéinnehåll, dess ideologiska förankring i kommunismen, syndikalismen, socialismen eller socialdemokratin. Många av arbetarförfattarna är autodidakter. I Sverige avsåg man tidigare med benämningen ”arbetarförfattarna” de författare ur arbetarklassen som trädde fram på den litterära scenen under 1920- och 1930-talen: Eyvind Johnson, Rudolf Värnlund, Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson med flera. I dag används benämningen ”arbetarförfattare” även om senare tiders författare med arbetarbakgrund som i sina verk skildrar sin miljö. Nutida svenska arbetarförfattare är bland andra Elsie Johansson, Aino Trosell, Kjell Johansson och Johan Jönson.