Kaningulsot

Kaningulsot eller RVHD (efter engelskans Rabbit Viral Haemorrhagic Disease) är ett virus som infekterar europeiska kaniner. Kaningulsot upptäcktes på 1980-talet i Kina och därefter har flera utbrott runt om i världen dokumenterats och sjukdomen är numera etablerad på flera platser i Asien, Europa och USA. Viruset har en hög virulens och dödar värden i de flesta fall. Några av de vanligaste symptomen är förstorad lever, blödningar, kraftig viktminskning och slutligen kvävning innan dödsfall. Smittade kaniner som överlever kan utveckla antikroppar och kan på så vis inte bli smittade av viruset igen. Immunitet kan även uppnås genom moderns placenta och råmjölk. På så vis utvecklar nyfödda kaninungar immunitet mot kaningulsot i upp till 50 dagar. Vaccin finns numera tillgängliga för att förhindra sjukdomens spridning mellan vilda och tama kaniner men utbrott sker trots detta i vissa delar av världen. Viruset har även använts som biokontroll av kaninpopulationer i Australien och Nya Zeeland där kaninen är en invasiv art och utgör hot mot de endemiska arter som finns där. Introduktionen ledde till kraftiga minskningar av kaninpopulationerna och det har därefter gjorts upprepade försök att introducera viruset till Nya Zeeland på olaglig väg. 2010 upptäcktes en ny typ av viruset, RHDV2, i Frankrike. Under 2015 konstaterades att RHDV2 finns i Sverige.